Magnina

Först höll jag på att försova mig och vaknade långt efter 5 då jag egentligen tänkt kliva upp så jag fick ta bilen till jobbet istället för att gå. Vid frukost lyckades med nåt.. jag började först gå framåt, sen stannade jag till, för att sedan backade igen för att hämta mjölk eller vad det var jag skulle ha, då krockade jag med Acke som bar på två tallrikar med havregrynsgröt..... Sen gick jag in i armstödet på en handikapptoalett med höften före, hur jag nu lyckades, å hårt! SÅ nu är jag inte vacker på min höft kan jag säga... ja om man inte gillar blåmärken och lårkakor stora som hästskor förstås.
Ett tag senare började jag ha mer och mer ont i magen och tillslut mådde jag riktigt illa... magsjuka.. vilket ledde till att jag blev hemskickad. Jag spenderade resterande timmar på dagen/kvällen mestadels hängandes över toan och spydde.. ja. Sen var det stallmöte vilket i sig ALDRIG är roligt, och jag lyckades sedan i allt illamående och yrsel backa in i Jessikas bil. INTE BRA. Jag började störtgråta för det kändes som att det redan har hänt så mycket i det där stallet pga mig, så det är bäst att jag inte är kvar, så känns det. Mammas bil verkar ha klarat sig från vad jag kunde se i mörkret, men den andra bilen fick en buckla strax bakom ena framhjulet. Usch... jag gör ju bara fel hela tiden och allt går bara åt pipsvängen! Jag bara förstör jämt. Det är så mycket nu med allt som varit, och det där med att inte veta om jag har cancer eller inte, och sen allt annat som snurrar runt i huvudet, ständigt närvarande, rädslan är ständigt närvarande. Jag vet inte hur mycket mer jag klarar av.. jag orkar inte. Jag önskar så att jag visste vart jag kunde ta vägen, jag vill att allt ska sluta snurra, jag vill känna mig trygg, jag vill känna att jag hör hemma nånstans, med någon.
Sen ringde jag mamma och berättade vad som hänt, och kollade så bilen var ordentligt försäkrad, vilket den var. Jag storgrät - hon lugnade och sa precis alla dom rätta sakerna, precis sådär som bara en mamma kan. Det är tur - snart är det jul och då får jag åka och vara hos mamma i Norge ett tag, min älskade mamma, vad skulle jag ta mig till utan henne?
Jag förstår inte det..

"Oh Mother" - Christina Aguilera

Nu tror jag iaf att jag har fått upp det värsta, så jag ska bädda om sängen och sova nu tänkte jag. (det är viktigt att bädda rent i sängen och städa ordentligt när man är magsjuk eller har andra bakterier i textilierna. Kom ihåg det. Annars kan sjukan ta om när du väl blivit av med den.)