Bortkastat?
Många gånger har jag funderat på om jag har kastat bort mitt liv på onödigheter..
Som t.e.x. oro för hur jag ser ut.
Det har hänt många gånger att jag inte har velat gått ut med mina vänner för att jag tyckt att jag varit för tjock eller för finnig eller nåt sånt fånigt.
Sanningen är ju den att dom flesta tänker precis sådär... "DUGER JAG?"
Och det är nåt jag får påminna migsjälv om varje dag.
Alla ser dumma saker i sig själv som ingen annan ser.
Och vem har tid med att granska mig?
Men genom alla dessa år så har det alltid funnits dom som jag aldrig känt oro för vad dom ska tycka om mig, och hur knäppt det än låter så var det inte mina vänner eller familj (!) utan mina djur.
Djuren har jag aldrig känt mig tjock inför, eller finnig, eller som att jag inte är smart eller söt nog. För djuren har jag alltid känt att jag duger. Hur jag än har känt mig inombords så har jag alltid haft kärlek att hämta hos mina djur. Jag tror det är därför djur är så pass viktiga i mitt liv. Dom är min eviga källa på ro och kärlek. Hos dom är jag lugn, för där finns inga krav..
Självklart vet jag att det är så med mina närmaste vänner och familjen, men det känns inte alltid så. Där finns under ytan alltid den där tävlingen och granskningen.
Mina hjärtan, hunden Lukas och hästen Laida, som alltid är mig lojala, vad som än händer, och hur fula kläder jag än har på mig. ;)
Varje dag kämpar jag för att komma förbi mina barriärer som jag själv har byggt upp.
Den där barriären som säger jag kan inte, och den som säger att jag är inte söt nog, och den som säger att jag är inte smart nog, och den som säger att den där lyckan är jag inte värd... alla dom ska jag steg för steg övervinna och rasera! För dom gör mig inget gott, bara ont.
Livet handlar om så mycket mer än att undra om man duger. Livet är här och det ska levas NU, för man vet aldrig när det är slut. Om det skulle vara min sista dag imorgon, skulle jag då känna att jag har gjort mitt bästa för att leva lyckligt? Nej, det har jag inte. Och det skäms jag för, jag har haft så många möjligheter att göra så mycket mer av mitt liv, och NU är det dags att jag sätter igång! För jag är värd så mycket mer än att känna denna fruktansvärt onödiga oro för hur andra ska se mig.
TA FÖR DIG! /Nina
Som t.e.x. oro för hur jag ser ut.
Det har hänt många gånger att jag inte har velat gått ut med mina vänner för att jag tyckt att jag varit för tjock eller för finnig eller nåt sånt fånigt.
Sanningen är ju den att dom flesta tänker precis sådär... "DUGER JAG?"
Och det är nåt jag får påminna migsjälv om varje dag.
Alla ser dumma saker i sig själv som ingen annan ser.
Och vem har tid med att granska mig?
Men genom alla dessa år så har det alltid funnits dom som jag aldrig känt oro för vad dom ska tycka om mig, och hur knäppt det än låter så var det inte mina vänner eller familj (!) utan mina djur.
Djuren har jag aldrig känt mig tjock inför, eller finnig, eller som att jag inte är smart eller söt nog. För djuren har jag alltid känt att jag duger. Hur jag än har känt mig inombords så har jag alltid haft kärlek att hämta hos mina djur. Jag tror det är därför djur är så pass viktiga i mitt liv. Dom är min eviga källa på ro och kärlek. Hos dom är jag lugn, för där finns inga krav..
Självklart vet jag att det är så med mina närmaste vänner och familjen, men det känns inte alltid så. Där finns under ytan alltid den där tävlingen och granskningen.
Mina hjärtan, hunden Lukas och hästen Laida, som alltid är mig lojala, vad som än händer, och hur fula kläder jag än har på mig. ;)
Varje dag kämpar jag för att komma förbi mina barriärer som jag själv har byggt upp.
Den där barriären som säger jag kan inte, och den som säger att jag är inte söt nog, och den som säger att jag är inte smart nog, och den som säger att den där lyckan är jag inte värd... alla dom ska jag steg för steg övervinna och rasera! För dom gör mig inget gott, bara ont.
Livet handlar om så mycket mer än att undra om man duger. Livet är här och det ska levas NU, för man vet aldrig när det är slut. Om det skulle vara min sista dag imorgon, skulle jag då känna att jag har gjort mitt bästa för att leva lyckligt? Nej, det har jag inte. Och det skäms jag för, jag har haft så många möjligheter att göra så mycket mer av mitt liv, och NU är det dags att jag sätter igång! För jag är värd så mycket mer än att känna denna fruktansvärt onödiga oro för hur andra ska se mig.
TA FÖR DIG! /Nina
Kommentarer
Postat av: Anonym
du duger tjejen!
Postat av: Johanna
Bra och tänkvärda ord...
Trackback